På väg
Nu sitter jag här på midsommarafton på Bangkoks flygplats. Åkte från Seoul vid 10-tiden och har redan hunnit mellanlanda i Hongkong. 28 timmar kommer min hemresa att ta. Så går det när man måste åka en särskild dag. I kön till incheckningen hörde jag plötsligt mitt namn ropas. Det var Django, en kille från Manchester som har hängt lite i samma gäng som jag det gågna året. Vi slog följe hela vägen till Bangkok. Han skulle resa runt i Thailand i två veckor med sin bror. Hongkong var ännu vackrare än förra gången jag flög in över öarna. Jag måste nog bo där någon gång i mitt liv.
Ja nu är ni väl nyfikna på packningen. Utvärdering: 8 modiga överviktskilon 0 kommentarer från flygbolaget. Sweet!
1. Django utanför bönerummet
2. Jag på Hongkongs flygplats
3. Lite av Hongkong
Små och stora "saker" man kommer att sakna del 4
Mina fantastiska vänner! De tyckte att jag borde vänja mig vid tidsomställningen så istället för att ligga och vända mig i resfeber-plågor hade vi avskedsfest på Fiesta igår. Sa hejdå till alla och det var himla fint. Kom hem klockan 4.00 packade det sista, sov en halvtimme och klockan 5.30 i morse stod de här människorna utanför min dörr och hjälpte mig att bära grejerna. Catherine, Sébastien, Clémence och Elise från Frankrike och Eunice från USA. Sen kramades vi hårt och länge och sen satt jag mig på bussen. Oj vad jag kommer att sakna dem.
Jag och Clém på gårdagens avskedsfest.
Släta, sträcka, knöla
Om ens mamma är gammal scout och därmed någon slags själv-certifierad packningsexpert och om man känner en Shirin som åker från Uppsala till Stockholm och tar kontroll över hela packningsprocessen när man ska flytta till Sydkorea ja då är man liksom inte van att helt förlita sig på sig själv när det ska packas. Nåväl nu står väskan där, sprickfärdig nästan och med säkert tre-fyra kilo övervikt. Huva! Dessutom har jag maxat handbaggaget och kanske har jag också skickat nåååågra kartonger i förskott. Okej kanske 8 kartonger. Okej kanske 75 kilo. Men va tusan.
Små och stora saker man kommer att sakna del 3
Sättet att hänga! Äta kimchipannkaka, dricka billig öl och avsluta kvällen med att sjunga på ett noraebang.
Små och stora saker man kommer att sakna del 2
Säkerheten! Att kunna, som jag gör på bilderna här, gå ensam över ett mörkt campus klockan 01.43 och inte vara rädd. Att inte behöva oroa sig för ficktjuvar. Att inte varenda helg höra om att folk blivit misshandlade till höger och vänster. Den grundläggande inställningen att brottsoffer inte har sig själva att skylla.
Små och stora saker man kommer att sakna del 1
Fri glasögonputs! Utanför varje optiker med lite självaktning finns det en sån här glasögonputsarmaskin som förbipasserade glasögonormar (vi är rätt många) kan stoppa ner sina brillor, flärpa till en spak och låta sina glasögon ligga och puttra i några sekunder. Jag har aldrig sett så bra ut (höhöhöhö, Göteborgshumor, höhö)!
Fiiin fölsedag
1. Eunice och Clémence tyckte att man skulle fira in sin födelsedag vid midnatt. Så redan den 12 började partyt.
2. Jag har precis blivit 23 år gammal. Man ser hur seriös och klok jag har blivit.
3. På självaste födelsedagen lönearbetade jag lite grann, sedan gick vi och fick håret finfönat och sen samlades vi (jag, Clémence, Eunice och Sébastien) på gräsmattan utanför Korea University. Jag fick superfina presenter. Bland annat ett vackert fotoalbum de hade gjort med bilder från vårt år här. Jag blev väldigt rörd.
4. Sébastien.
5. Vietnamesisk middag. Man fick göra sina egna vårrullar.
6. Sen gick vi till Starbeer och mötte upp med lite fler fransmän, svenskar, koreaner och tyskar. Jag fick blommor och riskakor.
7. Min tårta! Från Baskin Robbins och oj vad god den var! Tyvärr gör inte bilden tårtan rättvisa.Gjord av små söta kuber av glass, bär och smarriga kex.
8. Thomas, Julian och Pierre.
9. Eunice och Rickard.
10. Sen avslutade vi dagen på ett nytt ställe i Anam. Här är jag och Elise.
Sista dagarna
1. På väg hem från fotboll klockan sex på morgonen
2. Min gata
3. Utsikt från biblan
4. Det gäller att komma i tid till biblan så att man får en bra plats med fin utsikt. Då får man äta sin kaffe med mjölk + knäckebrödsfrukost på biblan.
Heja Sverige!
Nu är det bara några timmar kvar till avspark mellan Sverige och Spanien.
I onsdags morse klockan 3.30 var vi fyra tappra svenskar som träffades för att kolla på fotboll; Rickard, Thomas, Italo och jag. Det var sjukt roligt, och udda, att sitta på en koreansk dygnet runt-öppenbar och sjunga Zlatan-sången.
Time is tickin', time is tickin' tickin'...
En av de mest populära låtarna i Sydkorea under våren får väl ta och sammanfatta mitt tillstånd just nu: "Time is tickin'". Försöker hinna med studier, packande, jobb och någonstans däremellan att umgås så mycket jag bara kan med folk som jag kommer att sakna. Det blir inte så mycket sömn - men kul har vi. Har faktiskt sett Epik High live. Klå det!
1. Vi har världens bästa skolkafeteria. Här är en av två mejerihyllor
2. Här sitter man och dricker kaffe och äter kimbap
3. Lördagsbrunch med fransmännen
4. Strosa i Apguejong
5. Fransmännen har gått fem meter - dags för en cigg. Jag har försökt pracka på dem allt jag lärt mig från Non-smoking generation. Men icke!
6. Clém och Ashley på Starbeers tak
7. Anam road är folktom klockan fem på morgonen.
Dagens lunch
Dagens lunch kostade 45 svenska kronor. Helt ok tyckte jag.
Celbert besök
Middagen med Nina var supertrevlig. Skönt att få prata svenska och lite politik. Alla mina vänner här har varit extremt imponerade av det faktum att jag var ute och åt med en Member of Parliament. It's like a congressman förklarade jag för amerikanerna. De trodde nog att jag var ett politiskt litet underbarn. Nåväl, jag och Nina var på en helt ok koreansk restaurang och för 14000 won var (ca 100 kronor) fick vi en riktigt bra måltid med massa små koreanska rätter och en karaff med cherrysoju. Jag börjar stordigga det koreanska köket mer och mer. Bilden gör dock verkligen inte maten rättvisa. Det mesta ser lite grått och svettigt ut. Dålig fotograf bara.
