Första helgen i maj
Nu har man snart kommit halvvägs in i helgen. "Jaha", tänker ni, "är det inte lite väl sent att konstatera det? Har inte snart nästan hela helgen gått." Möjligen för er som har haft första maj och Kristi himmelsfärds och nu sitter och krampaktigt håller i den lilla snutten helg som ännu står till ert förfogande.
Själv tillbringade jag Valborgsmässoafton i biblioteket fram till klockan 22.30 då jag tackade för mig, gick hem och fortsatte plugga lite till. Det var mitt välkomnande av våren. Första maj...pöh! När ni demonstrerade eller låg hemma med huvudvärk och kläder klibbiga av gårdagens champagnegalopp satt jag på lektion och diskuterade de praktiska konsekvenserna kring olika avtalsskrivningar vid företagsuppköp och sedan fritidsintressen på koreanska. Första maj var verkligen ingen helgdag här inte.
Eftersom jag inte har några lektioner på fredagar tyckte jag att det var lämpligt att inleda min helg redan på fredagen nu när jag hade pluggat så duktigt. Jag drog till Myong-dong där jag mötte upp med Clémence, Sébastien och Eunice för att inhandla en present till Ashley - kanadensare och en av Korea Universitys allra mest kända utbytesstudenter. ALLA känner Ashley. ALLA har en åsikt om henne. Hon var närmast omöjlig att presenta. Men skam den som ger sig, fyra dagars kollektiv tankemöda och 3 timmars aktivt presentletande resulterade i ett halsband, en scarf och ett kort. (Av hennes rekation att döma verkar hon ha uppskattat kortet mest.)
Vi firade Ashley genom att äta koreansk barbecue tillsammans, dricka sojucoctails och klubba på en av stans fräsigaste klubbar. För att verkligen visa mig från min bästa sida gick jag på manikyr, pedikyr och fixade håret innan. Alltså fick håret lagt. Med betoning på lagt. Ett litet urval av vad jag kallades igår: Adjuma (vilket är koreanska för tant), Kitty (mamman i "That's 70's show"), Sue Ellen (hon i Dallas).
Idag tyckte jag nog att jag borde skärpa mig lite. Helg visserligen men det är ingen anledning att bli slö och overksam. Så morgonen började på gymmet och skulle sedan fortsätta på biblioteket var det tänkt. Om det inte hade varit för att Clém förde en lång argumentation via sms om att jag skulle hänga med henne för att gå på utställning på Seoul Museum of Modern Art (SeMA). Det skulle bara ta 1,5 timme av min dag och att vägra skulle innebära en total brytning med kulturen, jag skulle bli en obildad robot utan någon som helst förmåga att uppskatta det kreativa. Så jag hakade på.
Utställningen var fantastiskt bra. Sen mötte vi upp med Sébbie och det blev det frozen yoghurt och lååång promenad genom Seoul, middag på en fransk restaurang i Itaewon och emotionell debriefing över en stor mugg Dunkin' Original Coffee på Dunkin' Donuts. Plugga får jag väl helt enkelt göra imorgon. Eller varför inte på måndag, då det är barnens dag vilket tydligen är nationell helgdag här.
