Seoul, Korea

Igår var det avskedsparty för KUBA (Korea University Buddy Assistance). En massa tårdrypande farväl hade spelats in och visades upp på video med bakgrundsmusik som fick ljudläggningen i "Extreme Home Makeover" att verka osentimental och känslokall. Till tonerna av smäktade stråkar fick vi se filmklipp av KU-studenter och deras buddies. Man kan väl kort summera att västerlänningar överlag gråter lite mindre, kallar sin buddys föräldrar lite mer sällan för "my second mum and dad" och tenderar att mer frekvent kläcka ur sig saker som "I'll, like, uhm, always gonna remeber our amaaaaazing club nights" snarare än "I will think of you guys, this day every year for the rest of my life and I hope that you will think of me this day too". Det pinsamma är bara att jag glömt vem som sa det där sista så den 14 december varje år får jag väl försöka visualisera något lite mera abstrakt för att hedra mina fellow-utbytesstudenter.