Första dagen på Korea uni II
Grindarna till universitetet
Jag kom i bra tid till introduktionen. Där blev jag placerad i grupp 2 där bland annat min buddy fanns med. Jag hamnade bredvid Soo Ryun från USA och Laura från Tyskland. Idag har vi fått e-mailadresser och information om kursregistreringar, uppehållstillstånd, sjukförsäkring och allt annat nyttigt. Vi har fått äta gratis i skolcafeterian, jag valde en panerad fisk med ris vilket ungefär 80 % av utbytesstudenterna gjorde. För att inte förolämpa värdarna så tog jag en liten tallrick kimchi, en syrad sallad (mycket god) och koreansk yoghurt (inte så god).
Typ alla här har koreansk anknytning. Är de inte adopterade så är båda eller en av deras föräldrar korean. Idag gjorde vi vårt placementtest för att bli inplacerade i rätt klass för koreanskastudierna. Uppgiften var att skriva en liten text om sig själv på koreanska. Jag skrev ett illa transkriberat Anneyung haseyo och sedan Sorry I do not speak any korean. Sen gick jag fram till testkvinnan och lämnade pappret till henne. Hon gav mig en mycket förvånad min och frågade: But you write in korean? Yeah right. Det var jag och fyra töntiga killar från Tyskland som inte kunde något alls. Så vi lär väl hamna i den mest basala nybörjargruppen.
För ganska länge sedan berättade jag här i min resedagbok om en jobbig kille från Kanada som också ska vara utbytesstudent. Jag såg honom idag. Eller ska jag säga hörde? Eller ska jag säga upplevde? Den killen gillar att synas, höras och bara vara på ett sätt så att alla märker att han är närvarande. Så himla mycket intressant att komma med tyckte jag nog inte att han kom med. Jag hoppas sannerligen inte att han har law som major för då hoppar jag tusan över till faculty of computer engineering eller vad tusan som helst.
Jag har alltid tyckt att folk som irriterar sig på andra människor som blandar samman Sverige och Schweiz är lite töntiga. Idag blev det dock lite jobbigt när jag inte ville vara otrevlig mot en KUBA (inte min egen) och fick spela med och nicka när hon glatt berättade om hur mycket hon gillade Sverige - den stora chokladnationen. Jag har också hittat på att svenskar inte gillar Nokia. Det var liksom inte så att jag ljög, jag bara såg hur det glödde i ögonen på en kille som ville att jag skulle säga att det fanns en fight. Så jag sa det.
Klockan är 22:10 här nu och jag ska nog ta och göra mig redo för sömn. Godnatt
